har gått nu räknat från Cheya's första parningsdag och hon börjar bli lite orolig. Hon har svårt för att slappna av, småpiper en del och vankar av och an om hon inte ser både Micke o mig samtidigt, hon vill ha oss båda nära. Hon vill bli klappad hela tiden men vet inte om hon ska sitta eller ligga och när valparna rör sig i magen blir hon ännu mer orolig - Vad är det som händer med mig? säger hon med sina bedjande ögon. Det är inte lätt att förstå eller att förklara.
Hon åt mat imorse men sen har hon inte velat ha mer, så hon visar helt klart några tecken på att det börjar närma sig, men hon har inte börjat bädda än, det brukar ju tiken göra ett par dagar innan.